Helsingborg, augusti 2005

”Tack för den här sommaren”. Gråten satt i halsen och det brast när vi omfamnade varandra utanför hennes dörr på Prästgatan 32. Jag var 19 år, hon skulle tillbaka till Göteborg och mitt hjärta var fullständigt sönderslaget.

Detta var första gången i mitt liv jag ville springa. Jag ville springa långt härifrån och aldrig se mig om. Jag ville springa ifrån något. Ifrån mig själv. Jag stod kvar och såg bilen åka uppför gatan och runt hörnet. Sen kom det över mig. Jag kommer missa det. Livet med henne. Jag tittar uppför gatan. Sen börjar jag springa.

Här börjar mitt liv som löpare.

Så börjar kapitlet ”Att springa mot något” i en liten bok om löpning. Ett av de kapitel jag känner starkast för men också ett av de kapitel som är svårast att skriva. Hela boken (och mitt liv) går på många sätt att summera i just detta. Att springa mot något. Mot personen man vill vara och vill bli.

De senaste veckorna har jag haft många insikter, vissa djupare än andra. Men alla går i linje med vad jag vill vara för människa och vad jag vill göra med min tid framåt. I lördags tog ett kliv ut på avsatsen mot avgrunden och blundade. Sen hoppade jag, a Leap of Faith. Jag höll mitt första ”Ett litet föredrag om löpning”. Mitt första riktigt personliga föredrag. Jag har tidigare bloggat en del om mina erfarenheter och känslor kring stress, utbrändhet, balans och livet. Inget som är helt lätt att ta upp varken i skrift eller tal. Men någonstans har jag bestämt mig för att 2017 blir startåret för att våga mera, vilja mera och skapa mera. Och jag är väldigt, väldigt glad att jag gjorde det.

Efter alla dessa insikter jag fick (berättar jag om längre fram under året) så började jag  att göra en lista på saker jag vill göra, kortsiktigt. Så här såg den ut:

1. Jag vill träffa nya människor och bredda mitt nätverk. Så jag har börjat luncha med människor jag inte känner.
   • Jag frågade via LinkedIn vem som ville äta lunch med mig under tre förutsättningar. 1. Att vi inte träffats tidigare 2. Att jag bjuder 3. Att någon i vårt gemensamma nätverk kopplar ihop oss för att de tycker vi borde träffas. Fick inbokat fem luncher ganska snabbt, har avverkat två stycken och inlägget har nått över 30.000 personer. Sociala nätverk är häftiga!
2. Jag ville göra något nöjesinriktat som jag inte testat innan. Jag valde att gå på Öl- och Whiskyfestival. Behöver inte säga så mycket mer än det, vi hade väldigt roligt! Men framförallt fick jag testa en ny upplevelse och kultur.
3. Jag ville ta En liten bok om löpning steget längre och utveckla idén. Så jag skapade och höll ett föredrag utifrån innehållet i boken.
   • Jag skapade och höll ett föredrag utifrån innehållet i boken.Trots 91 föredrag i bagaget var detta nervöst på en annan nivå. Att ta klivet och prata om personliga erfarenheter, förvisso med en hel del humor, om kärlek, löpning, livet och känslor var inte helt smärtfritt. Men otroligt givande. Det ska jag göra om och ännu bättre nästa gång. Jag hade dessutom förmånen att få göra det inför 20 deltagare på Runners Clubs träningsläger.
   • Jag reggade domänen enlitenbokomlopning.se och har lite idéer för hur besökare ska kunna dela med sig av egna erfarenheter. Tanken jag har är att webbsidan ska vara uppbyggd som kapitel i en bok med dess olika ämnen. Kanske släppas efterhand och att innehållet till viss del ska vara användargenererat. Dvs. att människor själva får komma med egna erfarenheter och berättelser om varför de springer samt verktyg och tips. Vi får se när jag tänkt klart tanken och börjat jobba med den. Tips och idéer givetvis välkomna!
4. Jag ville förbättra min arbetssituation i att jobba med saker som jag faktiskt är riktigt bra på, tycker är kul och som kan utveckla verksamheten.
   • Så jag tog mig tiden att titta på vad jag gjorde varje dag, ta bort det som inte gav något, investerade tid i att effektivisera det som jag gör löpande och värdera min egen tid högre. Direkt kom det avkastning i försäljning, energi och nytta.
   • PS. Läs boken ”Fyra timmars arbetsvecka” av Tim Ferris. Inspiration för många, praktiska verktyg och en verklighetsomvälvande insikt för andra.
5. Jag ville våga prioritera saker som jag tycker om, trotts att jag får prioritera bort saker jag uppskattar kortsiktigt.
   • Jag älskar sötsaker. Älskar. Sötsaker. Men jag har känt mig svullen och gränsfall bakis under flera veckor nu när jag ätit skräp i samband med att jag springer så mycket som jag gör. Så jag bestämde mig för att våga skippa skiten, trots att jag gillar det och kan äta det när jag har hög mängd löpning i veckorna. Mår redan efter 6 dagar markant mycket bättre i kroppen. Nu gäller det bara att hålla i detta, lättare sagt än gjort…
   • Jag har valt att lägga mer tid på sakerna jag tycker om, exempelvis springa, skriva, umgås med min familj och valt bort några av sakerna som jag förvisso uppskattar men i slutändan inte ger mig något. Exempelvis slötittande på TV, scrollade på telefonen etc. Jag ska bli mer fokuserad och effektiv.
   • Jag försöker prioritera mer sömn. Detta hänger ihop med raden ovan, skippa sen-kvällsaktiviteter som är ”göttiga” och försöka hålla uppe energin Under dagen för att vara lite piggare på kvällen. Antingen för att skriva, jobba eller umgås med min fru. Exempelvis har vi börjat cirkelträna 10-20 minuter vissa kvällar i veckan nu, tillsammans.
6. Jag vill hjälpa andra på de sätt jag kan
   • Jag fick kontakt med organisationen Individuell Människohjälp genom Nätverket prosit (som min fru kopplade ihop mig med) och skrev upp mig på deras lista över kontaktpersoner som kan tänka sig att hjälpa utsatta människor eller människor med en problematisk situation som ex. vill ha någon att motionera eller jogga med. Jävligt läskigt och nervöst för min del. Jag fick ett fantastiskt mail från en projektledare där och vi ska ses och gå igenom hur man bemöter utsatta människor, tolkar brottsregister och bemöter nyanlända och får folk att känna sig välkomna. Jag är livrädd (känslomässigt, inte fysiskt) men samtidigt vill jag verkligen göra det. För varje insats räknas.
   • Jag har gått in som mentor för en elev på ett högstadie här i Helsingborg som är driven och framåt som jag tror jag kan hjälpa med kunskap och erfarenhet, känns väldigt spännande och kul att ”ge tillbaka”.
   • Jag har fortsatt förtroende och vill jobba vidare som mentor på Think accelerate i Helsingborg och blir så otroligt inspirerad av alla dessa kreativa och innovativa idéer som deras företag kommer med. Väldigt roligt!

Jag började implementera listan direkt och PANG så händer det saker. I huvudet, i kroppen och i mitt sociala liv. Häftigt att se direkta positiva konsekvenser av valen man gör. Nu till det långsiktiga. Jag har börjat med en sådan lista också. Men denna kommer ta längre tid. Jag tycker det är viktigt att titta bakåt för att planera framåt. Ofta förminskar man sig själv och sina drömmar för man tror inte att det är möjligt att nå dem. Därför gjorde jag en lista bakåt som jag nu inom kort ska vända på och göra framåt. Jag kallar listan #fivethingsfiveyears. Fem saker jag inte trodde jag skulle göra för fem år sedan som jag idag gör. Denna listan blev:

Five things, five years

1. Skriva en bok
2. Skriva en introduktionsmanual för nyanställda i mitt eget bolag
3. Springa 10 mil i veckan
4. Vara ambassadör för ett av världens största sportvarumärken
5. Jobba med min fru

Jag hade kunnat göra denna listan 25 punkter lång men nöjde mig med dessa som kom instinktivt. När jag tittar på listan inser jag snabbt, the sky is the limit för nästkommande fem år. Vart tusan kommer jag att vara då?? Så jäkla coolt och inspirerande. Så snart ska jag göra listan #fivethingsfiveyears framåt, vad vill jag ha gjort om fem år? Men den kräver eftertänksamhet och fokus.

Ännu en insikt jag haft är den som Lars tjatat på mig om i tre år. ”Ska du springa ett bra maraton borde du maratonträna”. Låter vettigt? Så på söndag kommer jag inte traditionsenligt köra skiten ur kroppen på varvetmilen likt föregående år. Jag ska vara farthållare på 40 minuter istället (och springa 10 km innan och 10 km efter så det blir ett långpass mot maraton). Jag var farthållare på Sylvesterloppet på nyår och jag kan säga att känslan av att hjälpa andra nå drömmål är MINST lika häftigt som att nå dem själv. Jag längtar redan!

Att springa mot något handlar om att våga tro på sig själv, att lyssna på sina värderingar och att våga sikta högt. Känslan och energin i kroppen när du springer mot något och när du springer ifrån något är inte helt olikt varandra. Men när du springer ifrån något är din drivkraft och bränsle rädsla, osäkerhet, ångest etc. När du springer mot något är det glöd, passion och fokus som tar dig framåt. Jag ska aktivt jobba med att springa mot något, för det är den människan jag vill vara. En som alltid rör sig framåt och aldrig står still. I livet och i löpningen.

/ Han som springer mot något

PS. Som en led i detta bestämde jag mig idag (efter boost av min fru) att boka biljetterna till New York och New York Marathon imorgon. Och våga åka på egen hand och få en upplevelse jag kommer att minnas resten av livet!